Den första hästen är ingen mindre än Shacco himself. En riktig pudding, och jag skulle lätt dra ut honom ur datorn och rida iväg mot solnedgången. :D ehe, tyvärr så går inte det, så han får helt enkelt finnas i mina drömmar.

Den andra hästen är min hjälte, en hjälte på 4 ben. Det är min första och sista häst, han heter Daddy Longlegs och är en 17årig varmblodig travare. Han kom till min familj som 7åring, alltså var jag bara 6år. Han kom hit pga att han inte längre kunde tävlas i trav, så vi fick honom utav dom som ägde honom. Dock så får han inte tävla i någonting alls, eller ens träna. Då han är alldeles för stor och lätt gör illa sig. Att ha honom i familjen har varit både pain in the ass, men även underbara stunder, allt från att ha blivit förstörd helt, till att återhämta sig riktigt bra. Mem sommaren 2011 så såldes han till en tjej. Det enda jag vill säga är att han såldes pga tid och platsbrist. Men så är inte sanningen, varför han såldes vill jag inte gå in på, har skrivit det flertal gånger redan. :) Men, låt oss inte gå in på det dåliga utan det bra.

 

Denna häst är något speciellt för mig, inte som alla andra hästägare som säger att  "min häst är världens snällaste" jag är en av dom som säger så, inte för att det är fel. Men, det är något med denna häst som är annorlunda. Han är en riktig underbar kille, som tyvärr får spendera resten av sitt liv med en annan lycklig tjej. Jag hoppas på återseende, men inte för mycket. Det skulle bara göra ont!